Jag var i Åre förra helgen och prövade backarna. Jag har varit hur många gånger som helst i Storlien som ligger några mil närmare Norge, men konstigt nog aldrig stannat i Åre. Men nu var det på tiden! Efter förra årets VM märks det att byn har vuxit ganska rejält. Det ligger ett köpcentra nere vid den nyöppnade stora tågstationen (senast jag åkte förbi var för tre år sedan och då var det verkligen inte lika mycket hus där) med bland annat Intersport och ICA, och uppe vid torget ligger restauranger, skiduthyrare och en hel del sport- och klädbutiker och i bakgrunden ser du backarna, precis som nere i alperna (även om byn i alperna ofta verkligen är byn och backarna ligger några kilometer väg upp)!

Hur som helst. Jag brukar som sagt ta mig till fjällen nästan varje år, men tyvärr har det de flesta gångerna sen tonåren varit bara några få dagar i stöten, så jag är ingen superstjärna på skidorna. Ok, jag klarar de flesta av backarna, men inte alltid med den höga hastighet jag ibland önskar. De nya Carvingskidorna gör i och för sig en hel del för åkningen, men jag vill åka flera dagar så tekniken verkligen sitter. Det ska bli ändring på nästa säsong!

Hela systemet är väldigt modernt. Den här helgen jag var uppe var det ganska mycket folk fortfarande i backarna, men det var sällan mer än ett par minuters kö, precis som i aplerna. Det märks att Åre satsat på att göra det enkelt att ta sig runt och stå i liftköerna, tex kör de med sk rfid-liftkort som det räcker med att du har i vänster benficka för att komma in i liftkön. Smidigt och smart, men tyvärr får man då och då SL-blåmärken ändå (då man fastnar i bommen med benen).

Något jag testade den här gången var dock offpist på Åreskutans baksida. Det var lite nervöst, men jag vill absolut göra det igen! Jag måste bara få lära mig lite om var tyngdpunkten ska vara och att få hjärnan att fatta att hastighet är a och o när du åker utanför pisten.

Nedan ser du några bilder från helgens åkande! (Ledsen för kvaliteten, jag vågade inte åka med systemkameran så det fick bli mobilen).
Läs hela artikeln »

EU-kommissionen sade i måndags ja till ett nytt regelverk som gör det möjligt för resenärer att använda sina mobiltelefoner ombord på flygplan. Haken är självklart att flygbolaget har tekniken som gör det möjligt. I en artikel i SvD framgår det rätt tydligt att det råder olika meningar om huruvida det här är en bra idé eller inte. Peter Landemark, kapten på Malmö Aviation, tror inte att alla kommer vilja prata eftersom det kommer bli ett extremt tjatter i kabinen. Anders Lundmark vid LFV vill ha det fortsatt tyst i kabinen och säger att tekniken kommer att styras från cockpit och blir det för störande kan flygkaptenen helt enkelt stänga av all mottagning.

Jag måste erkänna att jag inte vill ha en massa mobilprat ombord. Om alla ska sitta och prata, och dessutom väldigt högt på grund av ljudet i kabinen, så skulle jag bli tokig. Att ringa via flygplanstelefonen i dag är svindyrt och jag tror inte att priserna kommer vara särskilt fördelaktiga efter det nya regelsystemet. Visst, vissa bolag kanske börjar använda låga samtalskostnader som en konkurrensfördel men i det stora hela så spelar det ingen större roll när man bokar en flygbiljett. Alla är vana vid att inte använda sin mobil ombord och det beteendet går inte att ändra över en natt. De enda som förmodligen kommer ringa som aldrig förr är affärsresenärerna.

En tjänst som jag tror mer på är sms, framförallt tack vare den lägre kostnaden. Att skicka ett sms och berätta när man landar o.s.v skulle vara riktigt användbart. Det första flygbolaget som introducerar en mobiltjänst i stor skala blir förmodligen Ryan Air.