Ibland kallas Japan för gudarnas ö.

Epitetet är passande. Jag tänker ofta på hur bisarrt utsatt befolkningen är i Japan. Japanerna får ta emot 40 tyfoner per år. De får leva med vulkanutbrott, och med konsekvenserna av jordbävningar till havs som gett oss begrepp som tsunami. Flera kontinentalplattor gnager på varandra och resulterar i ca 3-4 jordbävningar per dag. Huvudstaden Tokyo har haft uppemot 40 kraftiga jordbävningar sedan 1498, då Tokai-jordbävningen kan ha haft en magnitud på 8,6 på Richterskalan. 1923, när den” stora karpen” rörde sig dog 140 000 av stadens invånare och 9000 fabriker förstördes. Tokyo reste sig ur askan för att bli till aska igen under andra världskriget. Japanerna gnetade på och byggde en stad igen. Nej förresten, inte en stad - här står ett metropolis med 40 miljoner människor inom fem mils radie. Man måste imponeras över hur detta folk konstant bygger upp sin stad på samma plats där den om och om igen riskerar att förstöras. Att en jordbävning skall komma står det inget tvivel om. Man väntade den redan på 1990-talet, sen spådde man 2004. Nu är skalvet fem år försenat! Vänligen fortsätt dröj. Små skalv är dock vardag.

En del korpar kraxar om tre miljoner förstörda byggnader när megaskalvet kommer. Massiv förstörelse då Tokyo är en blandning av träruckel, cementlådor och skyskrapor. Höghusen förväntas svaja med i en jordbävning. Rucklen knappast! När skalvet kommer skall kontrollen återfås från Kenzo Tanges Metropolitan Government Building.

Läs hela artikeln »